Svar på tal om innergårdsrenovering Stockholm
Så, då var jag tillbaka igen. Jag hoppas att ni har saknat mig. Jag hoppas ännu mer att ni har saknat ämnet som denna text kommer att ta upp. Som ni förstår på titeln så är det nämligen återigen dags. Japp, dags för mig att berätta om den tid då jag arbetade med innergårdsrenovering i Stockholm.
Det är lustigt. Jag har alltid sagt att jag strävar efter att inte bli som min far. Detta är just vad han skulle ha gjort om han hade en blogg. Han hade tagit ett ämne som inte intresserade någon annan – så som innergårdsrenovering i Stockholm för mig då – och skrivit om detta dag och natt för att trötta ut er. Det är visserligen inte därför jag gör det. Naturligtvis inte. Nej, jag skriver förstås om ämnet innergårdsrenovering i Stockholm för att det intresserar mig. Det intresserar mig förstås att berätta för er om mig själv. Är det så fel? Om det är fel vill jag inte ha rätt.
OK. Förra gången berättade jag för er om hur det kom sig att jag började arbeta med innergårdsrenovering i Stockholm. Det var någon gammal farbror som var full på fest. Det ena samtalsämnet ledde till det andra och plötsligt fick jag ett arbetserbjudande. Ett erbjudande som jag dessutom tog emot och tackade ja till eftersom jag själv var berusad. Stockholm och innergårdsrenovering skulle det bli. Detta hade jag svårt att minnas dagen efter men när jag påmindes kändes det förvånansvärt bra. Jag menar, jag hade aldrig tänkt att jag skulle jobba med innergårdsrenovering men Stockholm lockade. Det gjorde det verkligen.
Sagt och gjort, jag flyttade och det blev himla fint. Stockholm är en bra stad att bo i och innergårdsrenovering är ett trivsamt jobb. Jag älskar att man får vara utomhus i jobbet. Dessutom älskar jag att man så tydligt kan se resultaten av det man gör. Att det blir lite progression i arbetet. Det är jag alltid svag för. Det är nog därför som jag fortsatt drömmer om att bli läkare en dag. Snacka om att se resultat av det arbete man utför då. Men så även med innergårdsrenovering i Stockholm alltså. Det var nog därför jag blev kvar dessutom. Jag kände att jag fick mer bekräftelse här än på något annat jobb.
Nu har jag bott i Stockholm och arbetat med innergårdsrenovering i 22 år. Är det för länge? Det beror väl på vem man frågar. Eftersom det är min blogg kan jag däremot tillåta mig att svara: Nej, 22 år är inte för länge för att arbeta med innergårdsrenovering i Stockholm.
Det är vad jag kallar svar på tal.
